Igår, fredag, åt jag lunch med min gode vän P. Jag hade verkligen sett fram emot det, dels hade vi inte träffats på länge, dels skulle vi äta vegetarisk Burrito på Martins Gröna, min favoritrestaurang. Burriton serveras med bakad klyftpotatis och tomatsås, gott hembakt bröd, kaffe med kanel o kardemumma. På fredagar har han någon kaka, tyvärr hann vi inte fika, just som han hade min favorit, chokladkakan.

I torsdags var jag på ett strålande humör, fick besked om att jag äntligen lyckats med en casting och fått ett reklamfilmsjobb, en dags inspelning för 6.000:- inklusive moms. Sen, mitt i kännbara ekonomiska utmaningar, så ser det bättre ut än någonsin, i min verksamhet med hemsidor , vi har några tecknade order och fler affärer på gång än någonsin. Jag var representant för Chopra-centret på seminariet om medvetandet, som gått i veckan på Aula Magna, Stockholms Universitet, så jag fick möjlighet att lyssna på Deepak Chopra hela måndagen, utan kostnad. Det är ett semiarium, som jag tror kostade uppåt 1.500:- Deepak var som vanligt fenomenal som talare och makalöst inspirerande. Jag fick också tre fulltecknade sidor med mailadresser, som jag ska bearbeta för mina kurser i meditation. Så jag kände en så obeskrivligt stor tacksamhet mot Gud/Universum för alla bra saker som kommer till mig, tacksamhet och ett strålande humör.

Så jag hade en hel del upplyftande saker som jag ville berätta om för min vän P. Intet av detta fick jag göra. Jag började berätta om vilken magisk upplevelse jag haft, efter jag satt mig ner och skrivit ner mål jag vill uppnå i min affärsverksamhet, de närmaste månaderna. Jag hann inte berätta det jag ville, innan jag blev avbruten, med att P förlöjligade mig med att säga: Ja, ja, man behöver bara skriva ner på en lapp och sen kommer allting flygande till en, hahahahahhahaha…

Så fortsatte det, jag kunde inte inte säga någonting, utan att avkrävas en vetenskaplig, rationell argumentationsanalys, i still med: Det är ingen som tvingar Dig att vara kund där, fick jag veta, när jag berättade om dåligt bemötande hos Coop. Jag blev naturligtvis väldigt glad över att bli serverad sådana självklarheter, med ett sting av besserwisserton. Jag ifrågasatte flexibiliteten i vissa myndighetsregler. Med en ton, som lätt kunde upplevas som skämtsamt nedlåtande, avkrävdes jag svar på om jag tyckte att reglerna inte skulle gälla alla och om jag tyckte att vi ska ha anarki som i Italien och Grekland, där folk bara struntar i att betala.

Så fortsatte det hela lunchen och stämningen blev allt mer giftig. Tänk att inte kunna säga någonting, utan att få varje stavelse ifrågasatt, emotsagd, sönderhackad, varje mening ska dissekeras, intet påstående kan göras, eller åsikt uttryckas, utan en lång tröttande diskussion om vem som har rätt eller fel. Naturligtvis är världen svart och vit, P:s synpunkter är alltid väl avvägda och rationella. Människor som får problem, till exempel i sin ekonomi, är idioter som inte klarar av att ta ansvar, för allt är jättebra ordnat i Sverige. P talar också nogsamt om att han inte har något till övers för dessa personer, naturligtvis kan han inte ha någon sympati eller medkänsla med människor som inte är lika rationella, välfungerande och ansvarstagande som han själv.

Naturligtvis är jag alltid själv ansvarig för hur jag reagerar på en händelse. Jag blir inte upprörd över vad någon annan säger eller gör, utan jag blir upprörd av mina tankar om det som hänt. Ingen kan ”göra något mot mig” som jag inte tillåter själv. Jag kände stor frustration över att jag lät mig provoceras. Naturligtvis handlar det här inte om mig, utan om P och det bagage han bär med sig från barndomen och livet. Han tycker det är roligt att provocera och se till att andra människor blir arga och irriterade. Sen, om någon blir ledsen, visar han alltid tydligt, att han inte bryr sig det minsta.

Jag borde ha varit tyst, helt enkelt, eller ha sagt ifrån, att om han bestämt sig för att vara otrevlig, så behöver vi inte äta lunch med varandra. Helt enkelt borde jag inte låtit mig provoceras, men jag är ändå förbannad på P, för att han beter sig på detta sätt.

Jag skulle aldrig, jag säger aldrig, tycka att det vore viktigare att ha rätt, än att bevara en vänskap. Jag skulle alltid svälja prestigen, herre Gud, vad kommer jag tycka på dödsbädden var viktigast, att ha vänner, eller att ha rätt? Men P, tror jag, om han kom i ett läge, där han behövde ta ett steg o svälja prestigen, kanske för att den andra personen är lite mer emotionell, så skulle han inte ta det steget, utan offra vänskapen och bara säga ”skyll Dig själv.” Det är inte ett tecken på styrka, utan ett tecken på svaghet.

Det som är verklig styrka och verkligt mod, är att våga visa sin sårbarhet, att lägga sina masker åt sidan. Det är att verkligen vara människa. Den eventuelle läsaren av denna text, tycker kanske att P verkar vara en osympatisk person. Men vi människor är mångfasetterade. På den här lunchen var P en energitjuv. Andra gånger kan han vara verkligen inspirerande. Han har en mycket stark karisma och en underbar humor. När min pappa dog, så brydde han sig verkligen och mer än någon av mina släktingar. Vid ett tillfälle höll han en kurs i försäljning för mig och min gode vän Christian (som efter en kris, tyvärr nästan aldrig mer hör av sig). Oräkneliga gånger har P varit vänlig nog, att bistå mig med råd i försäljningsfrågor. Jag tror att han skulle ställa upp, om jag verkligen behövde hjälp.

Det är en av mina kvaliteter som människa, att jag, även om jag tillfälligt är arg på en person, så skiljer jag på sak och person. En person kan bete sig dumt, men vi har alla bra och dåliga sidor. Jag tror att majoriteten av människor är så hårt identifierade i sitt ego, så de skulle direkt offra en vänskap på grund av ett gräl.

Som det står i ”Samtal med Gud”: Vilken är den mest storslagna version Du vill projicera ut av Dig själv i Universum?” Jag tar inte avstånd från en person, på grund av en primitiv ilska, som är en funktion i mitt ego. Jag tar mig i stället an den svåra utmaningen att i mitt känsloliv härbärgera, att jag samtidigt kan tycka väldigt illa om vissa sidor hos en person, men också se, att det finns bra sidor och mycket jag gillar hos individen.

Andra människor är alltid en spegel för mig. Det finns ingen annan ”där ute”. Ur ett andligt perspektiv så är vi alla en. Det som gör mig upprörd hos en annan person är ofta något som finns hos mig själv, eller en sida ur min ”skugga” (som Jung kallade det) som jag inte integrerat, utan förbjudit hos mig själv. En stor utmaning för mig, är att lära mig att förlåta. Det handlar alltid om mig själv, jag måste förlåta mig själv, för att kunna förlåta andra. P måste sluta döma sig själv så hårt, för att kunna ge samma sak, medkänsla o förståelse, till sina medmänniskor.

Jan Roostal
meditationslärare

Seminarium om medvetandet 3 – 7 maj 2011, i Stockholm. Aula Magna, Frescati, Stockholms Universitet. I regi av Center for Consciousness Studies – University of Arizona. Samt Perfjell Foundation Mind Event AB.

Deepak Chopra föreläser måndag 2 maj, 09.00 – 16.00, samt deltar i kvällsseminariet samma dag 17.00 – 19.00, fritt tillträde i mån av plats på kvällsseminariet. Deepak är med på tisdagen i en diskussion 14 – 16.

Läs mer här:
www.mindevent.se/2011/04/2-maj-deepak-chopra-workshop/

boka seminariebiljett:
www.ticnet.se/event/MindEventDeepakChoprabiljetter/AMA0502

Dr Deepak Chopra kommer att tala om de gamla andliga disciplinerna utifrån teorin från de vediska traditionerna och den modern medicinska vetenskapen. Vi kan få tillgång till vår sanna potential. Genom flera olika typer av meditationsmetoder kan man vidga det egna medvetandet till en högre nivå inom den kollektiva medvetenheten.

Vilken betydelse har kärlek, medkänsla, glädje, vänlighet och omtanke som en väg till ett högre tillstånd av medvetande? Du får uppleva hur du kan påverka ditt autonoma nervsystem för att få lägre hjärtfrekvens, lägre blodtryck och ändra kroppstemperaturen.

Deepak Chopra, MD, är grundare och ordförande för Chopra Foundation, Chopra Center for Wellbeing och Gallup Senior Scientist. Han är en mycket uppskattad föreläsare och har skrivit över femtiofem böcker inom områdena kropp-själ-hälsa, kvanttänkande, andlighet och fred. Han deltar återkommande i radio- och TV-program inom områdena – välbefinnande, framgång, relationer, kärlek, sexualitet och andlighet.

Jan Roostal
certifierad instruktör i Dr Deepak Chopras meditationsteknik

Många människor, jag har två på nära håll, tror att motgångar och motstånd som man möter i livet är ”dåligt” och försöker därför undvika utmaningar i så stor utsträckning som möjligt.

Jag tror att det var Napoleon Hill som sade, att om människans muskler inte fick något motstånd, skulle kroppen bara vara en geléklump. Det är motståndet som utvecklar musklerna. Inte så svårt att förstå, tänk på någon som tränar styrketräning på ett gym. Den omedelbara effekten av träningen blir att musklerna bryts ner, men när de sedan fått vila, gärna två dygn, så byggs musklerna på, de utvecklas.

Så är det inte bara med vår fysiska utan också mentala hälsa. Om jag gör saker som är besvärliga så utvecklas jag som människa. Går jag in i en utmaning, i stället för att undvika den, så utvecklas mina förmågor.

Just nu står jag inför stora utmaningar i mitt privatliv och min affärsrörelse. Visst kan jag i förstone tänka, att det vore skönt att slippa detta. Men så tänker jag, att när jag bemästrat dessa utmaningar, vilket tilfredsställelse kommer jag inte då att uppleva! Då kan jag uppleva livets sötma!

Sann framgång, har ingenting att göra med att vara bättre än andra människor, eller att vinna deras bekräftelse. Sann framgång, är att bemästra den svåraste och enda verkliga motståndaren jag har, mig själv. Det är att ha använt mina förmågor till fullo, gjort det absolut bästa jag kan och använt mina gåvor och talanger till fullo.

Det är att verkligen leva livet. Sen måste förstås hjärtat vara med också, så det finns passion i det jag gör, annars blir det aldrig riktigt bra. Bästa sättet för mig, att komma i kontakt med källan, ljuset inom mig själv, är genom att meditera.

Nu ska jag kasta mig in i mina utmaningar, de är stora, men möjligheterna är än större, de är faktiskt obegränsade.

Jan Roostal
Certifierad instruktör i Dr Deepak Chopras meditationsteknik

Barbara Ehrenreich drabbades av bröstcancer och skrev en bok som heter: Gilla läget: Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande (Leopard Förlag 2010).

Hon har i teve-programmet Skavlan (vill jag minnas) berättat om hur styrelseledamöter i amerikanska finans-/storföretag fick sparken, när de varnande för de finansiella obalanserna och en annalkande krasch. Enligt Barbara har det i USA funnits en kultur, där man inte får påtala problem, för det är ”negativt tänkande”.

För mig har det ingenting att göra med positivt tänkande, att förneka problem, eller att blunda för dem. Som Anthony Robbins säger, om Du har ogräs i gräsmattan, så är det inte positivt tänkande att säga ”Det finns inget ogräs”, utan det enda som hjälper, är att ta bort ogräset!

Om jag ”mår skit” en dag, så tror jag inte att jag ska förneka det. I stället ska jag säga, okej, jag mår inte bra idag, men jag ska jädrar i min låda ändå göra det bästa av dagen. Jag kanske inte mår topp, men jag tänker inte låta mina handlingar styras av mina tankar om hur jag mår.

Negativt tänkande är att fastna i det förflutna, att tänka: men jag har ju aldrig lyckats med detta förut, varför skulle det gå nu? Men det förflutna är bara en tanke. Det enda som existerar är nuet och just nu, idag, kan jag bestämma mig för vad jag vill uppnå, göra en plan för hur det ska genomföras och sen börja handla.

Vi är ofta inte medvetna om vilken stor kraft våra tankar har. Tänker jag negativt, så skapar jag dåligt mående. Å andra sidan, säger experterna inom personlig utveckling, att en positiv tanke har mycket större kraft än en negativ. Det tankar jag väljer, skapar det jag upplever. Det finns inte en värld ”där ute” som påverkar mig och styr vad jag upplever. Det är offertänkande, att göra mig själv maktlös. Hur jag förhåller mig, skapar min upplevelse av dagen.

Bejaka den gudomliga gnistan som finns inom Dig, som finns i alla levande varelser, identifiera Dig med den, i stället för med den tvångsmässiga rösten som talar i Ditt huvud!

Jan Roostal
läs här om mina kurser i meditation

De här raderna fanns på Facebook idag, Positive thoughts/Louise Hay. Jag har översatt från engelska.

”När vi skyller på någon annan, ger vi bort vår kraft, för att vi lägger ansvaret för våra känslor på en annan person. Människor som vi möter i våra liv, kan bete sig på ett sätt som triggar obehagliga reaktioner i oss.
Men, de tog sig inte in i våra sinnen och skapade de ”knappar” som har blivit aktiverade. Att ta ansvar för våra egna känslor och reaktioner är att välja, i stället för att bara reagera.”

Mycket bra sagt, tycker jag, även om det många gånger kan vara en utmaning att leva efter det. Men det finns ingen ”annan” där ute. Jag möter alltid mig själv, den andra personen är alltid en spegel, för vad jag behöver arbeta med, att antingen förändra hos mig själv, eller att acceptera.

Jan Roostal
Lärare i Mantra-meditation

Vad är det viktigaste i mitt liv? Den bästa frågan Du kan ställa dig

Så heter en bok av Martin Ehdin som är  författare till bestsellern Myten om moroten som sålt i 70.000 exemplar. Han är i grunden ekonom och har totalt skrivit tio böcker. Martin innehar ett certificate i psykologi från C G Junginstitutet och har en fil kand i buddhistisk filosofi. Under 2010 har han även givit ut Motivationsmyten.

Boken Vad är det viktigaste i Ditt liv? skiljer sig från många andra böcker om ledarskap, livsstil och personlig utveckling. Boken ger inga färdiga mallar på hur vi ska leva. I stället uppmuntras vi att själva svara på frågan om vad som är det viktigaste i våra liv.

Boken riktar sig till alla. Martin Ehdin presenterar det han vill säga, i form av ett samtal, en journalist som intervjuar och samtalar med en ledare. Boken är på strax över 100 sidor och tycker jag, ganska lättläst.

Den börjar med en inblick i journalistens liv och de problem och utmaningar har står inför, såväl inom jobbet som i privatlivet. Stegvis guidas journalisten till en aha-upplevelse om vad som är det viktigaste i hans liv. Det påverkar såväl hans yrkesliv, relationen till fru och barn, samt vilka val han gör i livet.

I vardagslivet tror vi kanske ofta, att vi ska skilja på det förhållningssätt vi har till vårt yrkesliv, jämfört med privatlivet. Den återkommande röda tråden i boken är, att vi kan leva bättre, bli lyckligare och lyckas bättre i vårt arbete, om vi alltid, i alla sammanhang, frågar oss vad som är det viktigaste för oss. Valet att presentera författarens budskap, genom ett tänkt samtal mellan en journalist och en ledare fungerar bra och gör materialet mycket lättare att tillgodogöra sig, jämfört med en renodlad fakta/lärobok.

Boken påminner oss om en gammal sanning, att vi har alla svar inom oss. Här får vi verktygen, för att hitta tillbaka till vår intuitiva intelligens, där vi hittar vår innersta sanning. Bokens tes är, om jag formulerar det i mina egna ord, att vi ska följa hjärtats röst. Det är väl i linje med min egen filosofi. Sen jag på allvar kom in på den andliga vägen, inspirerad av ett föredrag som hölls av Dr Deepak Chopra på Forresta 1996, så har jag alltmer konsekvent valt att gå dit hjärtat, eller min intuitiva intelligens leder mig.

Vi tror ofta att vi enbart ska lite till vår rationella intelligens, men den förmår bara omfamna en lite skärva av verkligheten. Denna del av vårt sinne står också under stark påverkan av föräldrars, kamrater, familjens och samhällets värderingar, vilka långt ifrån alltid behöver vara kongruenta mot våra egna.

Att välja det som ”lönar sig” i stället för det som ger oss glädje, är ett effektivt recept för att må dåligt och bli olycklig. Så många gånger har jag sett det i mitt eget liv, vilken kraft intuitionen har. Jag upplever alltmer synkroniciteter i mitt liv. Det känns ibland, som att allt är förberett, jag behöver bara göra min del, så ordnar Universum resten. För mig är det viktigaste jag gjort i mitt liv, att sluta dricka, lära mig meditera och utbilda mig till meditationslärare.

Ett lustigt sammanträffande, eller synkronicitet, inträffade i lördags, när jag hade några timmar till förfogande, för att läsa ut boken Vad är det viktigaste i mitt liv? Jag hade fyra dagars olästa exemplar av Svenska Dagbladet liggande. Tidningen brukar innehålla intressant läsning. Mitt normala beteende hade varit, att först koppla av genom att läsa tidningarna, vilket aldrig tar tre kvart utan flera timmar. ”Vad är det viktigaste just nu?” frågade jag mig själv och kom fram till, att det var att läsa ut boken, för att komma till skott med att skriva denna recension. Sagt och gjort, klockan gick och jag slängde tidningarna olästa i pappersåtervinningen. Jag kände mig mycket tillfreds med mitt val och med att jag bröt ett självdestruktivt mönster.

Läs boken, om Du lever budskapet, kommer Du bidra till att göra denna jord till en bättre plats att vara på.

www.ehdin.se
www.detviktigaste.se

Jan Roostal, certifierad instruktör i Dr Deepak Chopras meditationsteknik

50 procent, så mycket ökar risken för att bli hjärtsjuk om man sover mindre än sex timmar per natt, under en längre tid. Det visar studier som gjorts på mer än 470.000 personer från åtta länder, med uppföljning upp till 25 år. För lite sömn ökar också risken att utveckla eller avlida av stroke (slaganfall/hjärnblödning/propp) med 15 procent. Studien säger att optimalt är mellan sju och åtta timmars sömn per natt.

55 procent av svenska arbetstagare säger att de får mindre än sju timmars sömn per dygn, under en arbetsvecka, enligt Arbetsmiljöverket.

Källa: not i Svenska Dagbladet 2011-02-27.

Jag här läst tidigare studier som säger att det även är dåligt att sova för mycket. Tror att nio timmar är maximum. Sover man tio timmar, är det nog inte bra.

För lite sömn, kan vara dåligt om Du tränar styrketräning och vill bygga muskler. Sover Du för lite, ska kroppens förmåga att bygga muskelmassa försämras. Vill minnas att jag också läst om att sömnbrist kan ge ökat sug efter socker och kolhydrathaltig skräpmat.

Ayur Veda, den flera tusen år gamla indiska läkekonsten, säger att man ska lägga sig senast vid 22-tiden och stiga upp senast vi sex/sju-tiden. Håller man sig till detta, så är kroppen i fas med naturens, läs jordklotets cykler, de cirkadiska rytmerna. Går man och lägger sig senare än 22, så kommer man in en annan fas (vata, pitta, kapha) vilket gör det svårare att somna, samt att sömnkvalitén blir sämre.

Det stämmer absolut på mina personliga erfarenheter. De få gånger jag lyckas komma i säng vid senast 22-tiden, känner jag att sömnen ger mest. Bättre att sova från 22 till 05, än från 23 till 06.

Sömnen är verkligen viktig, jag tror att många människor inte inser, hur mycket de tappar i livskvalitet och effektivitet, genom sömnbrist. Tyvärr hör jag till kategorin, som lägger mig senare än jag skulle vilja, men det ska bli ändring på det.

Jan Roostal, lärare i Dr Deepak Chopras meditationsteknik

Amerikanska forskare säger sig ha hittat orsaken till manligt håravfall. Det är inte bristen på hårsäckar som gör män tunnhåriga. I stället är det storleken på det hår som produceras som ger intrycket av en avklädd hjässa. Forskarna, från ett universitet i Pennsylvania, menar att ett tillverkningsfel i stamcellerna gör att hårsäckarna i de skalliga områdena krymper så att håren de producerar blir mikroskopiska.

De kala ytorna innehåller lika många hårproducerande stamceller, men färre av den mognare typen, så kallade progenitorceller. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of clinical investigation. Enligt forskarna borde det var möjligt att ”bota” manligt håravfall genom att återställa cellernas normala funktion.

Förhoppningen är att utveckla en kräm som skulle kunna appliceras i hårbotten för att sätta fart på cellerna. Det rör sig om tidiga fynd och lär tyvärr dröja ett bra tag, innan ett eventuellt läkemedel kan tas fram.

Exakt vad som orsakar håravfall hos män vet ingen säkert.

Jan Roostal, meditationslärare, som hoppas att forskarna lyckas…

Människor dagdrömmer bort en stor del av sina liv. Enligt en studie, tänker vi på något annat än de vi sysslar med, nästan hälften av tiden vi är vakna. Studien visar att dagdrömmerierna gör oss olyckliga.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science. Forskare vid Harvard University i USA står bakom studien. De kontaktade 5000 personer, vid slumpvis valda tillfällen, för att fråga dem om vad de gjorde, vad de tänkte på och hur de mådde.

Vi ägnar oss åt att dagdrömma 46,9 procent av vår vakna tid, oavsett vad i sysslar med. Vi tänker på händelser i det förflutna, vad som kan hända i framtiden och vi tänker på sådant som aldrig kommer att inträffa. Bara när vi har sex tänker vi inte på annat.

Det verkar som om vi blir deppiga och olyckliga av dagdrömmandet.

Källa: artikel Svenska Dagblaget 2010-11-12

Personligen tycker jag att det inte är konstigt, att vi inte mår bra av dagdrömmande. Egot tänker med automatik negativa tankar, om vi inte ser upp. Det är farhågor om framtiden och tankar på vad vi borde gjort annorlunda i förfluten tid. 70.000 tankar om dagen och ofta är 95% samma tankar som vi tänkte igår.

Det som kan motverka en sådan brist på närvaro, är att några gånger om dagen iaktta andningen. Detta är ett mycket effektiv sätt, att bryta identifikationen med rösten i huvudet.

Jan Roostal
certifierad instruktör i Primordial Sound Meditation

Den fruktade  (Echinococcus multilocularis) har nu hittats hos räv i Sverige. Rävens dvärgbandmask finns i rävens avföring och sprids till andra värddjur, som sorkar, som får i sig maskens ägg via rävens avföring på bär och bärbuskar.

Bilden från Sveriges Radios hemsida. Naturligtvis oerhört förstorad. Masken går nog inte att se med blotta ögat.

Risken att drabbas i Sverige är väldigt liten, men för de som drabbas är det fruktansvärt, masken äter sig in i de olika organen i kroppen. Läkarna har inget motmedel, det som står till buds är ständig medicinering med avmaskningsmedel, som bara håller infektionen nere. Det kan ta ändå upp till 10 – 15 år innan man upptäcker att man är infekterad.

Viktigt när man plockar bär och svamp, är att skölja av dem ordentligt, om man inte kokar dem, vilket tar död på äggen. Vanlig frysning hjälper inte, endast nedfrysning till minus 80 grader, tror att det kallas frystorkning. Men som sagt, det enda helt säkra är kokning vid hög temperatur, eller frysning till minus 80 grader vilket ju inte vanliga hushållsfrysar klarar.

Hundar är en tänkbar smittkälla, dels för att de kan bli smittade själva, men också för att de kan få dvärgbandsmaskens ägg i pälsen.

Jag tycker att diskussionen kring denna parasit, lite felaktigt kommit att fokusera på risken att bli smittad av bär, svamp från (och hundar som varit i) svenska skogar. Risken lär i dagsläget trots allt var mycket liten. Men som sagt, för den som drabbas, fruktansvärt.

Vad livsmedelsindustrin gör är en intressantare fråga, tycker jag. Varför diskuteras inte det? Till exempel djupfrysta blåbär från kontinenten, där parasiten är mycket vanligare. Tänker på livsmedelsprodukter, som blåbärsyoghurt, soyayoghurt med bär, olika smothies, fruktbarer som innehåller bär. Samt förstås t ex djupfrysta blåbär. Dessa uppräknade produkter innehåller bär, som inte lär ha upphettats. Jag tvivlar på att bären frysts ner till minus 80 grader, vilket skulle ta död på parasitäggen.

Men kan fundera på varför parasiter som denna sprider sig i naturen och bland dess djur. Det är svårt att förstå, hur just denna parasit skulle fylla någon funktion. Mina tankar går till miljöförstöringen och de allt svårare störningar, nedsmutsning och obalanser som mänsklig aktivitet orsaker på planeten.

Jan Roostal, certifierad instruktör i
Primordial Sound Meditation